söndag 12 oktober 2014

Stenkastning i Glashuset Pågår!

AHA!!!
En del tiggare är inte alls handikappade, utan bara utan pengar, bostad och jobb; diskriminerade i hemlandet sedan generationer; och utan hopp om en dräglig framtid för sig själva, sina barn och sina föräldrar.
Skönt, nu finns ingen anledning att lägga några småslantar i muggen längre!

Jag tar självklart för givet att ni som sprider filmer och inlägg i syfte att svartmåla tiggarna ALDRIG har ljugit, överdrivit eller underlåtit att lämna information i syfte att på något sätt gynna er själva eller er familj.

torsdag 18 september 2014

Våldtäktskulturen


 
Ja särskilda parkeringsplatser är rätt sätt att angripa problemet med överfallsvåldtäkter...
 
Det är så frustrerande när samhället hela tiden fokuserar på att få kvinnor att sluta bli våldtagna, i stället för att lägga energin på att få män att sluta våldta.
 
Den rådande synen tycks vara att våldtäkter är normalt, och kvinnor får helt enkelt anpassa sig och vidta olika åtgärder för att undvika det.
 
Speciella parkeringsplatser, nagellack som varnar om drinken är spetsad och underkläder som är svåra att ta sig igenom är några av exemplen. Alla visar de tydligt att ansvaret för våldtäkter hela tiden läggs på kvinnorna. Fortsätter det på detta sätt blir det snart på samma sätt som med cykelstölder och liknande, där en tar en försäkring och får ut en summa pengar i stället för att polisen gör någon utredning.
 
Detta är en av anledningarna till att Feminismen behövs, och till att jag är jätteglad att FI nu tar plats i 13 kommuner i Sverige.
 
Det är inget brott att vara kvinna, ändå straffas kvinnor för det varje dag!

måndag 8 september 2014

Valfrihet JA Tack!

Fria Val är jättebra! Inom vård, omsorg, skola och vad gäller arbete, föräldrapenning, boende och allt annat.

Problemet är bara att fria val inte existerar så länge alla inte har likvärdiga förutsättningar.

Att mitt barn med Down's Syndrom får gå i särskola, med fler lärare och taxi till och från kan de flesta acceptera.

Svårare verkar det vara att inse att möjligheten att välja städhjälp i stället för deltid inte existerar, om en inte har råd att avvara pengarna i väntan på skatteavdraget. Detsamma för läxhjälp. Eller att en familj som saknar bil inte kan välja den bättre skolan längre bort för sina barn, om de inte beviljas särskild skolskjuts.

ROT är endast till nytta för de som äger sitt boende, och alla dessa jobbskatteavdrag förutsätter ju att det finns en arbetsinkomst att skatta för.

Många sjuka lägger allt som blir över på läkarbesök, medicin och hjälpmedel. Det blir mycket pengar, innan en når upp till fribelopp och liknande. Detta är nog svårt att förstå för någon som aldrig tvingats boka om en läkartid för att de inte har råd med egenavgiften innan den 20:e/25:e.

Att "välja" boende borde väl vara uppenbart något som inte är alla förunnat. Långt ifrån alla får lån, och för billösa i de billigaste bostadsområdena äter kostnaden för busskort upp en stor del av månadsinkomsten. Livet begränsas också till att spenderas i hemmet, om en inte har råd med resorna till fritidsaktiviteter och liknande.

Det finns många fler exempel, och ändå kan det vara svårt att lyfta blicken från sin egen situation och se att inte alla har bil, jaccuzzi eller sommarstuga. Alla kan inte bara gå och köpa den där tröjan eller cykeln som barnen behöver. Tråkmånsen på jobbet som aldrig följer med på festerna, kanske helt enkelt inte har råd med finkläder och krogmat. Och värstingen som skolkar från gympan kanske helt enkelt saknar gympakläder och skor.

Valfrihet Ja Tack! Men då ska den gälla för alla!

söndag 13 april 2014

Jag är den som är den!

Jag valde att inte vaccinera mina barn mot svininfluensan, för det kändes så väldigt hysteriskt alltihop. Fort, fort skulle alla ta sprutor för att förkorta en ev. influensa med några dagar. Dessutom blev många sjuka av vaccinet, och blev hemma ett par dagar direkt efter.
Kändes inte OK på något sätt.
Och idag är jag otroligt tacksam för att jag gick på mitt eget förnuft, i stället för att göra som myndigheterna sa och alla andra gjorde.
Hur arg och ledsen hade jag inte varit om någon av mina barn fått Narkolepsi?!
Då hade det gjort detsamma om jag fick 1000 ursäkter och miljoner i skadestånd. Det duger liksom inte när det redan är för sent.
Samma känner jag i frågan om trådlöst på förskolan: Jag bryr mig inte om jag uppfattas som en hysterisk, teknikfientlig gammal kärring. Jag vill ha bevis för att det INTE är skadligt INNAN mina barn exponeras för det.
Om jag inte kämpar nu, och de får ADHD eller depressioner pga strålningen så spelar det ingen roll att det inte fanns några bevis, och vi visste inte bättre -
För då är det för sent